Gott nytt år!

Vill bara smita in och önska gott nytt år på er! Här blir det stillsamt firande och det tycker jag är skönt, känner mig allt annat än reko just idag. Tycker det vore dåligt med nystart och bli sjuk, så vi får hoppas att mitt ger sig och att Mileons sömntute-fasoner inte är ett dåligt omen. 

Ska strax smyga ner mig i soffan med en varm vetekudde och efterrätten som är inne i ugnen för tillfället :-)

God Jul!

Hoppas ni alla får/fått en underbar jul!

Här har vi haft en förväntansfull och busig pojk. Han snarkar i rummet brevid och det värmer av bara tanken att få dela högtider med det finaste vi har. Få finnas där och insupa allt ifrån det lilla livet har att bjuda tillvaron på. Är så tacksam, och det svider samtidigt att alla inte får uppleva detta - trots blod, svett, pengar och tårar.

Idag har jag skänkt en peng till wabbie foundation, det blir min egna julklapp då vi inte lägger pengar på klappar åt dem som är myndiga i vår familj.

Ytterst märkligt..

..ja, det tyckte Mileon när vi gick över övergångsstället idag efter vi julshoppat klart. För en buss hade stannat för oss och vem kör bussen???

Tomten!!! Och brevid honom satt Tomtemor och vinkade. Vi vinkade tillbaka, och det var så roligt och se Mileons ansiktsuttryck. Oslagbart!!

Pappan paparazzifotograferade när vi tittade när bussen väl körde förbi oss.

Swischhhhhh....

Det är rätt hopplöst att ens försöka fota Mileon i vaket tillstånd med mobilkameran. Ändå gör man det gång på gång.. hmm...!

cooling!

Redo för en tur på brumbrum! Då måste man skydda det lilla ansiktet :-)

Mileons första julgåvor

I år blir det första gången Mileon ger julgåva till sina fröknar på dagis, jag kom på lite för sent att fråga runt med de andra föräldrarna om att skramla ihop o köpa något gemensamt. Och har inget hört eller sett om detta så tror ingen har lagt manken till det.

Vi vill såklart ge något så efter lite fundering så slog vi till på cookie-in-a-jar! Dessa delas ut under nästa vecka och hoppas de kommer uppskatta den lilla gesten från oss att vi är tacksamma att de har så fin hand om Mileon.

Annorlunda!

Luciatåget, blandat kompott!

Minst sagt! Det var flera år sedan det var luciafirande på jobbet, men folk på föräldraförsäkringen hade skrapat ihop ett gäng som lussade så fint. Lucian var av manlig sort men sjöng tjusigt ändå.

Vips vrålar brandlarmet, de levande ljusen tärnorna hade utlöst det då luciatåget placerat sig strategiskt under brandvarnaren.. Larmet slutade inte trots manuell avstängning så vi fick order om att utrymma lokalerna, brandkåren var på väg! 

Brandbilen slirade runt i rondellen i högsta fart..

-22 grader, vi var många huttrandes som betraktade brandbilen slirade in. Vi samlade upp och räknade av oss med brandrutin, stampade ett tag till innan vi slutligen fick OK att gå in igen.

De avslutade lussefirandet, dock utan levande ljus! ;-)

Snart ska jag baxa mig ut i kylan igen och hoppas tåget inte blir alltför sent. De ligger 50 minuter efter.. Har ju lussefirande på Mileons dagis också att passa, blir tokig om jag missar!

Hahahaha!!

Det är verkligen svårt att förstå hur ett foto kan bli så olikt mot det verkliga objektet.. Denna bild skrattar jag gott åt varje gång, ser iiiinte ut som min son! Sådär pluffsig var det längesedan plutten var :-) Och då är denna bild tagen den gångna veckan, så mobilkameran spelade oss ett spratt.


Visar jag bilden för honom säger han 'bebis', han verkar inte känna igen sig själv heller.


Annars börjar vi komma åter i vardagslunken, tog sin tid. Dock rusar ju dagarna på ändå, och med julförberedande, kalasande och lite andra planerade saker så är det snart jul! Är ledig 11 dagar, grabbarna i hela 16 dagar! Skönt! Bara för man är långledig så ligger vi väl däckade hela familjen?!?  Hoppas vi slipper mer sjukor, tycker vi avverkat vårat för i år. Nog för att det oftast blir ett år med mycket baciller när förskolan introduceras, men allvarligt? Känner mig mest frustrerad då det är jag i familjen som inte verkar kunna ducka för bacillerna, åker på det mesta.

Lässtund

Vi botaniserar i Mileons bibliotek, här är en bubblare på topplistan just nu. Mamma får inte läsa, utan får sitta och lyssna :-)

Herregud!

Mileon blev ju magsjuk förra helgen och det var snabbt överstökat, sedan tog det 48 timmar och då var det min tur. När jag varit kräkfri i nästan 48 timmar så är det makens tur. Vad är detta?? Innan dess var ju jag magsjuk också. Känns som man aldrig hinner återhämta sig innan det är dags för ny vända. Är själv inte helt reko efter sista svängen och magen värker, och maken spyr och ulkar - det får en att själv må illa igen. Hu... kalla kårar i kroppen! Jag bäddar ner mig i soffan, så får han ligga i karantänrummet - vårat sovrum. Så håller jag tummarna nu att lilleman slipper, skulle fattas bara att han börjar också..

Så alla helgens planer går i stöpet. Japp. Får se vad vi vågar aktivera oss med jag o Mileon, känns som man är smittbärare på skiten... Blir ju en väldigt långrandig helg har jag en känsla av!

2 års koll

Idag var det 2 års koll på schemat, lite frågor om hur det var i familjen, hur han åt, trivdes på dagis, sov, lite prat om torr hud (problem med det och står i journal). Sedan vägrade lilleman stå på vågen så han fick sitta i bebisvågen. 13.2 kg - precis det han vägde i höstas med. Och att mäta var ju en historia i sig med, men ungefär 90 cm fick vi till - dock är han lite längre än så men svårt att mäta han ståendes och han inte vill räta sig ordentligt.

Våran "långsmalis"! Det knubbiga är ju borta sedan länge är mer höjden han växer på just nu.

Så var det ett besök inne hos tandhygienisten med, där var det bara OK stämpel i rumpan. Vi borstar envist på trots Mileon inte alla gånger är så medgörlig, han biter gärna ihop och tuggar fast tandborsthuvudet. Men borsta tänder måste man så det är vare sig han vill eller inte, den inställningen kör vi på här hemma och det tyckte hon var sunt av oss. Sedan försöker vi vara så noga som möjligt med 2 timmars regeln, att det ska gå minst två timmar mellan intagen.

Är tuggtänder som inte kommit upp än, de kommer nog närsom skulle hon tro. Hå hå ja ja!

Blö...blö...

Ja när magsjukan lämnat lilleman så gick det knappt ett dygn innan jag åkte på det med en jäkla smäll. Man hinner knappt repa sig innan det blir något nytt. Magsjukan går aggressivt på dagis också för tillfället, så det kändes inte alls bra att lämna Mileon där. Men hur som så skulle jag inte vara kapabel att ta hand om honom så kass jag varit, två dygn utan mat men börjat introducerat lite kex på menyn. 

Sedan kommer Mileon hem med världens bitmärke på kinden, igen! Det händer väldigt mycket otäckt på dagis och det börjar märkas mer och mer på Mileon själv, vilket gör mig orolig. Har diskuterat en hel del med andra föräldrar och kommer även ta upp detta med personalen - igen. Dock är de duktiga på att försköna och förminska alla problem, men jag tycker det borde sättas in något nu då någon förbättring inte skett. Detta problem har pågått i ett år redan och de har inte kommit någon vart med möten. 

Själv är jag otroligt förvånad över att ingen resurs har satts in för detta problem, då uppenbarligen pedagogerna på avdelningen inte har en chans att hinna med problembarnet i fråga. Det blir en otroligt stökig tillvaro för alla barn. Barnet biter helt oprovocerat, även när personal kan stå precis intill. Tycker det är så otroligt olustigt!

Detta är ett känsligt ämne för alla parter, men jag tycker inte det ska gå så långt att något barn skadas allvarligt för att det ska hända något. Och barnet som biter måste ju få hjälp att rätta sig, det blir ju inte bättre  av att ignorera problemet.

Förskolechefen har blivit indragen nu och ska återkoppla, jag hoppas detta inte rinner ut i sanden nu.

Roar oss ändå

Inga mer kräkor, men är lite hängig (varm) och väldigt snorig. Vi roar oss med vattenfärg, filmklipp, play dough, pärlor, bokläsning, bakar och öppnar lite paket mellan varven :-)

 

2 år

Vår älskade prins såg dagens ljus på eftermiddagen 16.06 för två år sedan. Det känns som det var för någon månad sedan vi befann o i det dunkla rummet på förlossningen och frustade på för alla värkar som vid exakt denna tidpunkten var riktigt intensiva och ettriga.

Nu sover Mileon djupt, han kräkte ner hela sin säng igår så vi är hemma och kurerar oss. Han är väl inte tiptop då han sover länge, jag smyger förbi dörren och lyssnar titt som tätt men han snarkar på bra ännu. Jag hoppas han är bättre idag iallafall, så får han gå på dagis på onsdag igen. Han som egentligen skulle bli firad på dagis, men så blev det ju inte i år.

Våran ljuvliga pojk, så efterlängtad och så älskad från första stund. Grattis älskade Mileon på din 2 års dag!