Lilla mor

Mors dag. Vi firar inte speciellt. Jag förväntar mig inget. M frågade mig veckan innan om vi skulle fira med fika. Fick välja vad jag ville. Omtänksamma lilla killen min!

Matbordet är belamrat med vaser och gamla glasburkar. Fyllda med egenplockade blommor. Han är så genuint fin min pojk!! Blir så varm i hjärtat!

Det lindrar den onda delen av hjärtat idag. En del fattas mig. Jag saknar hennes röst, hennes värme, hennes humor.. Tyvärr kommer jag aldrig få fira min lilla mamma mer än att lägga blommor på hennes grav. Idag kom jag inte ens dit. Det är lite mycket nu och jag önskar jag var stark nog.. men lilla mamma förstår. Saknar dig ♡

Word word

Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till

Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann

..................................................................................................................................................................................................................................

Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort

Melissa Horn - Sen en tid tillbaka

#$!!%÷$#(**!!

Okej. Enough.

Jag är så JÄVLA less på att kriga om ALLT! Snart brister nåt i huvudet på mig och någon får hämta mig i vitskjortan. Kommer aldrig förstå upplägget, att barnhabilliteringen finns för barnen med funktionshinder - fysiska som psykiska. Men de går på knäna och hinner in med. Det är de som skriker mest som får tider, samtal, stöd och tips. Jag är så rabiat less att veva, fäkta och vråla mig hes för att överrösta andra - som har lika stort behov att också få hjälp att hålla sig ovanför ytan. Hör ni??! Helt bisarrt!

Man orkar inte hur länge som helst. Och nu är det dags igen. De har så GENERÖST erbjudit sig att vara med på överlämningssamtal med skolan. Fint. Mindre fint att de inte ens prioriterat att ens träffat Mileon själv innan dess och fått en egen uppfattning hur läget är och hur pass mycket stöd han behöver. De har endast våran historia och psykologutlåtandet vid diagnossättningen. Så va de ska tillföra mötet är jag galet intresserad av. De vet givet att M kommer behöva otroligt mycket stöd. Men allt ligger på is... vi ska avvakta till skolan startat och han landat. Öh. Jo.. det är ju just det. Att ens få honom till skolan och ge han en bra start?! Han våndas dagligen vad som komma skall. Nya miljöer, rutiner, människor. Att inte veta och vara förberedd..

Detta ska vi alltså försöka klämma in på ett pyttigt möte? Jo. Eller hur..

Det gör ont i hela mig. Jag mår dåligt dagligen av detta. Har vi gjort rätt val? Skulle vi ansökt om ett till år i förskolan ändå?
Jag önskade så att M kunde känna sig hyffsat trygg i vad som komma skall. Men tyvärr är det en skräck för honom..

Känner mig så jävla värdelös som inte kan trygga nog för honom. Trots förberedelser, besök... han våndas ändå vår lille skatt. Han har inte en egen bild av hur det ska bli. Förändring vet han men sem brister det och han blir rädd och osäker.

Imorgon ska jag återigen tjaffsa i telefonen. Ikväll... ska jag bara samla krafterna till det..
Jag förstår varför det är så många föräldrar med NPF barn som går in i väggen..

Stopp och belägg

Alltså. Maj går lite för fort för mig. Helgerna har vi varit på vift med Leffe. Det är så den kallas, husbilen som lyckligt nog gick igenom årets besiktning. Lyckligt? Med tanke på hur uselt vi alltid annars har med fordon tänkte jag.

Skodan är på ev. garantilagning. Håll tummarna att de kan justera och vi får hem en fungerande bil... vi tänkte först byta in sen som inbytesbil men vi hoppas vi kan rätta fel och behålla den utan att bli fattiga.

Hemmet förfaller. Försöker få till kraft att städa och stuva undan. Det är energislukande och jag vet att ribban måste ner. Men att titta ut och se en äng istället för gräsmatta känns lite väl.. Har inte ens börjat trädgårdsfixa alla. Utemöblerna kånkade vi ut för några veckor sen men inte mer.

Inga planteringar... ute i sista stund. As usual.

Vi får se vad vi hinner med i helgen.

Snörvel

Det har varit en del sjuklingar på resan till Asien. Någon fick en tung rottingfotölj över sin stortå och någon svimmade av att se den andre någons tå. Duns ner i kakelgolvet, en hjärnskakning där då. Det blev även besök hos doktorn för öroninflammation/öronpropp. Och lite bihåleinflammation. Och lite AC-sjukan. Och lite nackspärr. Och någon fick sig en rejäl omgång thaimassage och kunde inte gå sedan utan musklerna tog ordentligt med stryk.

Hemma så fortsätter vi vara ynkliga. Förstås! Jag har vatten i öronen och förkyld. Måste få öronen kollade, har väl samlat härlig bacillgrund där inne nu.. Hör inte ett skvatt sedan jag tvättade håret imorse..

Det är bara Mileon som håller sig stadig! Tur det :-)

Helgen har varit lugn. Vi tog en cykeltur igår, cykelväska med fika och Mileon fick sitta i cykelstolen. Han är ju inte alls intresserad av att lära sig cykla. Men i stolen får han absolut inte plats nån längre tid.

Har ju cykelvagn med men den blir så tung och otymplig - den är ju omöjlig att få med i husbilen.

Vi gillar att ta turer med cykel så nu har vi äntligen hittat cykeltrailer till honom som borde anlända under veckan. Ska bli spännande och se vad M tycker om det. På så vis får han ju lite balansövning och har möjlighet att trampa på själv.

Nåväl. På hemvägen stannar vi till hos en av Ms dagiskompisar och blir bjudna på korv. Grabbarna busar ihop och det känns skönt att han faktiskt kan om han verkligen vill. Annars föredrar han att leka själv. Efteråt önskade han att vi skulle hälsa på fler gånger.

Idag har jag varit och shoppat nya duntäcken och kuddar. Det är ju inte så roligt när de gamla täckena börjar hosta ur sig dun bara man rör lite på dom. Har lagat och lagat men nu kom gränsen när lagningarna inte ens hjälper. Snyft! Vi premiärsover inatt med de nya och jag hoppas vi blir nöjda!

Vi monterade även upp Ms nya studsmatta. Den gamla behöver nytt säkerhetsnät och kantmatta men valde nytt så skänker vi bort den gamla mot avhämtning.

Nu ska barn i säng och en annan ska ladda för en arbetsvecka. Önskar att man tog ledigt på fredagen men det gjorde jag ju inte! Får vackert jobba då. Nu är man ju så sugen på att komma ut med husbilen!