..att vara sjukskriven är att man får mycket dötid, är inte tillräckligt stark att göra nyttigheter som städa o sånt. Så det blir stillsamma aktiviteter. Nackdel? Jag hamnar på internets vågor.. vågor som så ofta styr in mig på cancersjukas bloggar. Dum som man är läser man från början.. och 95% av alla slut är ett meddelande av anhörig med sorgsen kant.
Jag har tjutit och brölat i min säng hela morgonen, tårarna tar inte slut. Sorgen har ingen ände, intensiteten ökar i styrka och ångesten stryper sig runt mig. Mår illa, svettas.. Man tror att det är hyffsat lugnt inombords men så sprutar allt upp utan förvarning. Jag är rädd och rätt medveten om att jag inte hunnit sörja på rätt vis efter mamma. Det blev så mycket på en gång där. Jag är rädd och vill inte röra runt i grytan, det gör så fruktansvärt ont!!!
Bli mamma och mista sin egna mamma, det gick så fort. Önskar så mycket skulle varit annorlunda, att jag sagt saker på andra vis... kände mig så vilsen, så förvirrad. Ville dela mig itu flera gånger om.
Förbannade sjukdom, förbannade förlopp - så förjävla ovärdigt!!! Ilska och hat mot den lömska sjukdom min fina mamma fick, som kämpade tappert trots sin egna rädsla. Åh mamma lilla, vilka år... och så alla dessa stunder man försökte få till för att tanka närhet, ögonblick.. få samla på hög för att sortera in i hjärn o hjärtbanken.. man visste inte hur länge eller hur fort det kunde gå.
Det bekanta magontet kommer på besök.. längesen sist.. man minns mer än vad man tror..
Bamsekram <3
SvaraRaderaInte förrens nu vet jag HUR ont det gör! Och jag förstår hur mycket du har kämpat med sorgen. Livet är så orättvist ibland... Vissa dagar går bra sen blir det som du säger det bara sprutar tårar ur en. Lediga dagar är värst, det är sådana dagar man hinner tänka, fundera och känna efter hur ont det gör.
SvaraRaderaStor kram från mig till dig!
Kram älskade du! Du gjorde så gott du kunde med att stötta mamma. Du fanns ju där för henne och det visste hon. Att du vart mamma precis mitt upp i när mamma släppte taget om jorden måste varit jobbigt. Men det var ju mamma som såg till det för att hon skulle hinna med å möta M. Ja vissa dagar är mer jobbiga än andra. Finns här!!!
SvaraRaderaJa fy fan för cancer :-( Jag har inte förlorat min mamma utan bara min älskade svärmor så jag vet på ett ungefär vilket helvete du gått/går igenom.
SvaraRaderaSkickar en massa kramar
Fy vad jobbigt att sorgen blossar upp så där, finns inga ord än som du skriver att förbannade sjukdom! Önskar att så många inte skulle förlora sina anhöriga och att du inte behövt förlora din mamma och jag inte min pappa. Stor kram!
SvaraRadera