Trots och vila

Denna vecka har pappan jobbat eftermiddag och då har jag således varit ensammen med lilleman efter vi kommit hem från dagis o ev. handling/ärende. Varannan vecka gäller alltså detta och det är lika tuffta varje gång då Mileon är grymt trotsig just nu med mig när vi är ensamma. Han har alltid börjat testat med mig först och successivt även börjat mot pappan och sedan även mot de närmaste och vissa pedagoger på dagis. Nu verkar han kommit in i någon period igen efter en tids "vila". 

Det är allt annat än roligt när han håller på då även jag är så enormt trött, sover så förbannat kasst och vaknar tidigare än tuppen (har alarm 5.10 men vaknar hopplöst oftast vid 4 om jag väl sovit..)  så tålamodet tryter på en gång och nog har jag tappat ansiktet framför Mileon ett antal gånger vara denna vecka. Just där och då känns allt bara hopplöst och fastän man älskar det underbara livet mer än något annat så kan man nästan strypa honom på stört. 

Är väl tur man bär på sådan kärlek till sitt barn när koliken kör igång, eller trotsen, eller tonåren.. eller när det gör andra saker man själv inte riktigt står för själv.

Efterhand kommer det dåliga samvetet att man skulle varit en gnutta mer pedagogisk just där och då. Det är naturligt med trots, och så sunt!! De små liven utvecklas ju! Men ändå gnager det så i mig och blir så frustrerad. Har mycket att jobba med framöver, för Mileon är envis som en rosa gris - precis som sin mor.... igår vart det maktkamp mellan oss, sängläggningen gick inte alls. Han hade från början redan sagt sitt, "inte sova". Jag hade annan åsikt. Den lille pojken tog sin chans att smyga ner från sängen och leka istället så fort mamman stängde dörren, så höll vi på i tre timmar. TRE timmar!! Han förstod att jag till sist satt utanför och vaktade, så där satt han i sängen och väntade ut mig - att jag eventuellt skulle ner till köket, eller toaletten. Då skyndade han sig ifrån sängen.... igen! 18 gånger fick jag gå in och lägga honom igen, sedan vet jag inte hur många gånger jag bara sa "Gå och lägg dig" utanför dörren när jag hörde han började ta sig ner från sängen.

Mileon somnade sittandes i sängen, så jag misstänker att det blir jobbigt stundtals med vår son. Envisheten gör ju det inte bättre ;-)

Har även märkt att vilan förmodligen ska bort helt nu, han vaknar bara tidigare och tidigare. Det hela har blivit en ond cirkel. Han har utan problem varit utan vilan innan, men oftast har han behövt den när han varit sjuk. Sedan beror det ju även lite vad man sysselsätter sig med osv. Men att vi nu siktar på att ha honom vaken hela dagen och ser hur det blir även på dagis, om han orkar med det eller behöver en kort vila då han går långa dagar. Den som lever får se.