3 år sedan, på minuten... föddes vår efterlängtade son. En kort stund hann vi bekanta oss, Mileon låg tyst på mitt bröst och stunden glömmer jag inte. Att få se den parveln som växt och buffat inom mig i knappt 8 månader..
Neo-teamet stod redo utanför och tog honom till undersökningsrummet för att gå igenom honom grundligare. Den stolta pappan följde med och jag fick ligga och plågas med barnmorskorna som fösrökte sy ihop mig innan dem gav upp och insåg att jag skulle sövas för mina bristningar.
Hann se pappa o son en stund innan jag rullades iväg till operation.
Det blev mot kvällen jag fick mysa med vår skatt igen. Helt groggy men ack så lycklig. Blev inrullad liggandes i sängen in på akutsalen på neonatalen där lilleman låg och personalen ordnade så Mileon fick ligga på mitt bröst. Också moment-stund! Bubblande härligt, men samtidigt läskigt. Han var så liten, och satt fast i diverse sladdar..
♡ Tack älskade du, att det var just du som kom till oss efter alla dessa år vi kämpade för att få barn. Mamma och pappa älskar dig stjärnstopp!! ♡
<3
SvaraRadera