Nu har hösten börjat kramat tag i oss ordentligt. Kyligt och ruggigt. Vi campade med husvagnen för sista gången i år i helgen. Nu står den på uppfarten, urplockad och väntar på att bli tvättad in och utvändigt för att få rulla in i ladugården därefter. Var det inte nyss maj och vi drog hem vår älskade vagn? Det går extremt fort!
Mileon var inte särskilt trevlig på campingturen, han var nära på att bli kvarlämnad i ren frustration. Nästan. Vi var på promenad och då var allt katastrof vad vi än gjorde och sa. Han grät, skrek och slogs. Det blev till slut inget lördagsgodis. Och då ska det mycket till. Han blev förstås ännu mer förkrossad för det. Vi var hela familjen sura och helt färdiga när vi kom tillbaka från promenaden..
Mileon var inte särskilt trevlig på campingturen, han var nära på att bli kvarlämnad i ren frustration. Nästan. Vi var på promenad och då var allt katastrof vad vi än gjorde och sa. Han grät, skrek och slogs. Det blev till slut inget lördagsgodis. Och då ska det mycket till. Han blev förstås ännu mer förkrossad för det. Vi var hela familjen sura och helt färdiga när vi kom tillbaka från promenaden..
Otroligt frustrerande när det blir sådär. Vår lilla tur blev allt annat än vi tänkt oss. Men så är det väl ibland..
Svamplyckan har lyst med sin frånvaro i år. Gjort några halvhjärtade försök men blivit så harig att åka ut själv/med Mileon. Känner mig inte alls lika lugn och bekväm i skogarna. Hemska scenarion spelas upp om och om igen när man går längre in i skogen. Har nog fått väldigt god fantasi som mamma :-)
Har varit iväg på husmorssemester till Gran Canaria med min storasyster. Var en välbehövlig vecka med fint väder/värme. Känslan att åka utan mina grabbar var så konstig. Saknade de men dem hade det så bra så utan mig här hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar