Klockan närmar sig 20, hela dagen har fokuset varit att få igång värkarbetet. Efter bekräftad tidig vattenavgång den 30/11 så vart vi kvar på förlossningen i observationsrum. Jag hade fått tillbringat dygnen på det rummet och hört alla födande kvinnor vråla, gråta och frusta bara en vägg emellan. Men kroppen ville själv inte sätta igång det hela så det blev dropp och piller i muffen ett par vändor.
Och nu... kvällen är här och pinvärkarna avlöser varandra. Men det känns som de snart förändras och gör mer nytta. Lilla bebisen i magen är stilla men de på förlossningen kollar noga av hur det står till så jag är inte orolig. Mer ovan att han inte håller låda som annars.
Jag hoppas att det är överstökat senast till morgonen. Är rätt less och rastlös på att bara vänta. Även om pinvärkarna ger en smäll på fingrarna så kommer det just nu inte så himla frekvent. De kommer dock igång ordentligt strax innan midnatt. Då vågar jag inte tappa fokus på att andas. Är rädd att jag ska freaka ur helt och hållet. Det är tur jag inte då visste vilken natt jag har att vänta mig...
Så här efterhand. Aldrig mer igångsättning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar